Alltid älskad, aldrig glömd!

(null)

Idag var det pappas/morfars begravning och den blev så himla fin! Prästen höll ett otroligt välformulerat och kärleksfullt griftetal på blandat tyska och svenska så jag log inombords när Linus viskade i mitt öra "jag fattar ingenting" och trots det satt så fint och lyssnade! 

(null)

Det kändes så bra att det var en liten begravning och att vi var där i Tyska kyrkan! Där, på ett sätt i mitt liv startade, för exakt 45 år sedan när mina föräldrar sa "ja" till varann i just Tyska kyrkan! 

Vila i frid, pappa! Linus sa så fint på vägen till begravningen att "att vi behöver inte vara ledsen, han finns alltid i våra hjärtan!" 

Kram Charlotte

2018-10-04 @ 18:30:49 Permalink Kommentarer (2)
Kategori: Allmänt


Kommentarer
Postat av: Anonym

Så fint mitt i allt sorgligt att ni får möjlighet att ha så mycket tid tillsammans med familjen. Vi pratar om er ofta och saknar er här hemma ❤️ Och så läser vi om era äventyr, även om vi är dåliga på att kommentera. Kram Erika

Svar: Så fint du skriver, vi blir alldeles varma av dina ord! ❤️ Ja, det är verkligen ett privilegium att vi har så mycket tid ihop nu! Vad trevligt att vi är saknade, vi saknar er också! Vi hoppas ni har möjlighet att komma och hälsa på oss i vår! Kram Charlotte
pausknappen.blogg.se

2018-10-04 @ 18:55:36
Postat av: Hanna G

Här började tårarna rinna av Linus fina ord, ja och känslan av saknad där sorg och kärlek möts som du beskrev att det var 45 år sedan Eva och Herman sa ja till varandra. Nu idag lördag kan ni blicka framåt emot nästa mål i kolanta. Se till att ta dagen som den kommer. Ser fram emot att följa er här tills vi ses. Många kramar Hanna

Svar: Ja, nu ska vi njuta av stunden och drömma om framtiden! ❤️ Kram Charlotte
pausknappen.blogg.se

2018-10-06 @ 08:26:48

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Om

Min profilbild




Sök i bloggen
Kategorier
Arkiv
RSS 2.0